Skådespelarna Evamaria Björk och Nils Dernevik kliver in i regissören Erik Holmströms drömvärld med lust och öppet sinne. Och uppmanar oss att göra detsamma.
Allt kan ske, allt är möjligt. Så är det ofta i våra drömmar. Men också i livet.
–I drömmen förstoras problemen man står inför, man utsätts för något som man försöker lösa. Det är också essensen av livet, säger Evamaria Björk.
Till skillnad från Nils Dernevik är det första gången hon arbetar med regissören Erik Holmström.
–De första veckorna ägnade vi åt research. Vi läste naturligtvis originalet men även andra pjäser som har med existentialism att göra. Vi har sett filmer med filosofer, läst om poeter och pratat om den egna existensen: alltså vad det är att vara människa, hur man lever sitt liv och såna grejer, säger hon.
Utifrån originalmanus och inte minst samtalen med skådespelarna har Erik Holmström skrivit en helt ny pjäs, som förstås flirtar med originalet.
– Det är modigt av honom, prestigelöst. Det finns överlag en jävla respekt för Strindberg, men i den här uppsättningen finns ingen sådan vördnad, säger Evamaria.
Stadsteatern är mitt uppe i sitt treåriga samarbete med Malmö dockteater, där Erik Holmström är motor och konstnärlig ledare. Men några dockor finns inte med i den här uppsättningen.
–Det är lite skönt för det kan vara fruktansvärt dränerande, inte minst för kroppen, att jobba med dockor. Jag vet att min lite sköra gubbkropp inte går ihop med det arbetssättet, säger Nils.
Erik Holmströms metodik, som innebär ganska fria tyglar för skådespelarna, har uppskattats av både Evamaria Björk och Nils Dernevik.
–Det är roligt att få lira med varandra på riktigt, när det är så här löst. Men det har också varit svårt. Textmassan är tung och det är ett samtal som pågår på flera olika nivåer. Det gör att man får ställa om hela tiden för att kunna påstå något samtidigt som man lyssnar aktivt, säger Nils.
–Personerna det handlar om är som nyfödda. De har inte koll men det finns ändå ett framåtdriv och en lust, säger Evamaria.
En extra dimension och humoristisk twist utgör scenografin och maskerna. I öppningsscenen kommer Evamaria Björk in med en snopp på näsan. I en annan scen har Nils Dernevik både bröst och könshår i ansiktet.
– Jag tycker att det är jättebra tänkt. Vi befinner ju oss i ett drömlandskap och då känns det helt naturligt att ha en kuk mitt i ansiktet, säger Evamaria.
– Det är kul referenser till de klassiska surrealisterna. Det är ju både jäkla roligt och dumt Jag är rätt säker på att Strindberg hade gillat det här, säger Nils.
Läs mer om Ett drömspel